Jag blir rörd av Djävulen.
Han är en sorglig figur som har sett bättre
dagar.
Han blev dömd för ett brott som vi dödliga
inte kände till.
Domen föll utan ens falska vittnen närvarande
inga sannolika skäl förelåg.
Som misstänkt fick denna fördömda ängel inget
försvar.
Inga nämndemän sammanträdde
inte ens de med dålig karaktär.
Ingen, inte ens den mäktigaste, erbjöd honom
den andre instansen.
Vem som helst med otur
kan bli straffad av falska anklagelser.
Fråga mig om detta.
Om Lucifer hade velat ha,
en slutplädering med djävulens advokat,
skulle han kunnat lyda
och blunda för spelets gudomliga normer.
Men helvetet sprakade i längtan efter en
herre.
Redan kung av det eviga bålet
gick Satan varken i taket av sorg
eller svimmade när han fick höra domen.
Ändå måste han ändra sitt utseende
och som en fallen ängel lämna tillbaka sin gloria
byta den mot en spädkalvs horn
och en vulgär svans som från början var av
hö.
Som tröst
fick han av den högste domaren en ryggsäck
full av namn
öknamn, tillnamn, smeknamn och alias.
Bärande på den går han där han vill
och erbjuder frestelser till vänster och
vänster.
Nåväl, Lucifer miste också sina obefläckade
vingar,
sitt präktiga ärkeängelsansikte
men hur som helst så införde han njutningen,
den förföriska blicken, den botade depressionen,
det söta vinet, ormen som härjar i nattliga
sängar,
den arabiska dansen med dolkar, stressen som
upphör,
skämtets metafor, den överdådiga maten,
den oändliga karnevalen, tillfällen i flykten
och andra nöjen som är svåra att räkna upp
för de är många och åtråvärda.
I Satans ugn, måste jag säga,
finns det fler löften om njutningar
än i paradiset befolkat av fromma själar,
långtråkiga som en tyst kinesisk film
eller en tvingade karantän.
Det gör mig orolig
att bålet där Lucifer ger sin backanal
inte har tillräckligt med ved för att brinna.
Víctor Rojas
Översättning: Anette Höglund & Víctor
Rojas
No hay comentarios:
Publicar un comentario